Kaffe och hälsa - CoffeeWell
15522
page,page-id-15522,page-template-default,ajax_updown,page_not_loaded,,vertical_menu_enabled,side_area_uncovered_from_content,columns-4,qode-child-theme-ver-1.0.0,qode-theme-ver-10.0,wpb-js-composer js-comp-ver-4.12,vc_responsive

Kaffe och hälsa

Kaffe har sedan urminnes tider uppskattats för dess fina smak och uppiggande effekt. I Sverige introducerades drycken av Karl XII som hade lärt sig uppskatta den svarta drycken under sin exil i Turkiet. När han återvände till Sverige år 1715 tog han med sig drycken som snabbt blev populär i societetskretsarna. Redan då diskuterades kaffets hälsoeffekter och eventuella skadeverkan. Bland annat konstaterades det att kaffet gav en effekt av ”sömnlöshet”. Genom den moderna forskningen vet vi idag betydligt mycket mer om kaffets positiva hälsoeffekter.

Koffeinet ökar prestationsförmågan

Efter att det upptäcktes att det är koffein som ger den uppiggande effekten, har mycket av forskningen kring kaffe fokuserat på hur koffeinet påverkar kroppen. Koffein har en centralstimulerande effekt som för med sig en känsla av pigghet och ökar koncentrationsförmågan vilket i sin tur ökar prestationsförmågan1. Studier har visat att kaffe kan öka den fysiska prestationsförmågan2 vid förlängd medelintensiv aktivitet och gör att det tar längre tid tills känslan av utmattning infinner sig3. Även i uthållighetssporter som simning4, cykling5 och tennis6 har ökad prestationsförmåga kunnat uppmätas efter kaffeintag. Koffein ger också en förbättrad mental prestationsförmåga. Efter koffeinintag har förbättrade resultat kunnat påvisas i tester med bilkörningssimulator7 och i tester rörande närminnet8.

 

Kaffets sjukdomshämmande effekter

Under 70- och 80-talen kom rapporter som gjorde gällande att kaffe kunde vara dåligt för hälsan på grund av en kolesterolhöjande effekt. Studier från bland annat Sverige9 visade att det främst var kokkaffe som höjde kolesterolnivån och var associerat med hjärtkärlsjukdomar10. Två hartsoljor (diterpener), kahweol och cafestol, identifierades som ansvariga för den kolesterolhöjande effekten. Den långa koktiden för kokkaffe ökade extraktionen av kahweol och cafestol flera hundra gånger vilket ledde till förhöjd kolesterolnivå11,12 medan andra bryggprocesser som t.ex. filterkaffe inte gav upphov till någon kolesterolhöjning10. Vad som inte togs i beaktning i dessa studier var att högt kaffeintag ofta även var förenat med allmänt osunt leverne, framförallt i form av rökning och dålig motion. Detta har medfört att kaffe länge har haft ett skamfilat rykte om att vara ohälsosamt då det varit svårt att skilja mellan effekterna av kaffe och de hälsoskadliga effekter som är förenade med rökning13,14.

De senaste åren har det istället kommit flera studier som visar hälsosamma effekter av att dricka kaffe. En epidemiologisk studie från 2009, där hälsan och vardagsvanor studerades hos stora grupper av människor i Sverige och Finland, visade att kaffeintag är associerat med en minskad risk att insjukna i Alzheimers sjukdom (demens) med 65 % 15. Måttlig konsumtion av kaffe, ca 3-5 koppar kaffe/dag verkar kunna minska risken att insjukna i Alzheimer med hela 70 % 16,17! Kaffedrickande har i metaanalyser (där flera studier slås ihop) även visat en minskad risk att insjukna i Parkinsons sjukdom med 30 % 18. Orsaken är troligen den höga halten av antioxidanter i kaffe vilket verkar skyddande mot nervsystemet. Men även koffeinet har en del i detta genom dess hämning av adenosinreceptorn som är en viktig receptor i styrandet av dopamin som är den signalsubstans som saknas vid Parkinsons sjukdom19.

 

Kaffe innehåller skyddande antioxidanter

Kaffets antioxidanter tros även skydda mot utvecklandet av diabetes. En svensk studie som analyserade livsstilsfaktorer och diabetes typ II (åldersdiabetes) hos 8 000 personer visade att män som dricker 5 eller fler koppar kaffe/dag minskar risken att insjukna i diabetes typ 2 med 55 % jämfört med dem som bara dricker 2 koppar kaffe. För kvinnor var effekterna ännu större med en minskad risk på hela 73 % 20. Vidare såg man att kaffe förbättrar kroppens insulinkänslighet vilket kan förklara kaffets diabetesförebyggande effekt21. I en ännu större amerikansk studie, som omfattade 42 000 personer, såg man en minskad risk att utveckla diabetes typ 2 med 54 % hos män och 29 % hos kvinnor. Man såg även en minskad effekt vid intag av koffeinfritt kaffe22.

De gröna kaffebönorna innehåller naturligt höga halter av antioxidanter som t.ex. klorogensyra och tochoferoler där bland annat E-vitamin ingår23. Antioxidanter är ämnen som skyddar kroppens celler mot fria radikaler som kan ge cellskada och till och med vara cancerframkallande. Kaffe innehåller hela 4-10 gånger mer naturligt förekommande antioxidanter än t.ex. te24,25. Studier har visat att så mycket som 50 % av det dagliga intaget av antioxidanter kan härledas till kaffe26. En viss andel av ämnena bryts ned under rostningsprocessen men istället bildas massvis av nya antioxidanter, så kallade melanoidiner24.

Borde inte kaffe då ha en cancerskyddande effekt? Det har faktiskt kommit medicinska studier senaste åren som talar för detta. Bland annat har det visat sig att kaffeintag är associerat med minskad risk för levercancer, coloncancer och prostatacancer27-29. Till och med kokkaffe har fått upprättelse genom studier som påvisar minskad risk för bröstcancer. Teorin är att kahweol och cafestol faktiskt har en cancerskyddande effekt genom dess antioxidativa egenskaper30.

 

CoffeWell® – minskar magproblem och halsbränna

Ett annat välkänt fenomen har länge varit att vissa personer får magbesvär av kaffe. Redan 1865 skrev den svenske professorn Magnus Huss, ordförande i Sundhetskollegium, i sin broschyr ”Om kaffe, dess bruk och missbruk”, att sjukdomar som bleksot och magsyra var en följd av den ökade kaffeförtäringen i Sverige. Han skrev även att ”Kaffets inflytelse på hjärna, nerver och blodomlopp är retande, hjärnans verksamhet höjes, nerverna kännes livande, hjärtats och pulsarnes slag påskyndas och en känsla av allmän värme erfares”.

Traditionellt anses kaffe ge ökade besvär med reflux dvs. sura uppstötningar och halsbränna, magknip och till och med magsår31,32. Sambandet är inte helt vetenskapligt bevisat, då det även finns rapporter som visar motsatsen33. Många med känslig mage har dock på grund av detta avstått från att dricka kaffe. En av anledningarna till att kaffe ger magbesvär är de magirriterande ämnena som finns i framför allt kaffebönans vaxlager. Vaxlagret består till stor del av C-5-HT som är en slags serotoninsyra. Genom att tvätta bort vaxlagret med kemikalier eller vattenånga (t.ex. IDEE-kaffe) har man funnit att kaffet tolereras bättre av personer med känslig mage34. Slutsatsen som då dragits är att kaffets magirriterande effekt till stor del beror på ämnet C-5-HT. En nyligen utförd studie från Tyskland har även visat att C-5-HT stimulerar magsäckens parietalceller till ökad saltsyraproduktion vilket kan förklara varför C-5-HT har en magirriterande effekt35. Ångbehandlingsprocessen påverkar dock bönorna negativt så att kaffet förlorar en del smak och arom.

CoffeeWell® använder sig istället av en naturlig rostningsprocess där kaffebönorna värms upp på ett patenterat sätt innan rostningen. Detta gör att C-5-HT ”bränns bort” under själva rostningen så att syranivån minskas. Metoden resulterar i 50-75 % minskning av C-5-HT till en garanterad nivå på under 400 mg/kg vilket gör kaffet magvänligt. Studier har visat att saltsyrautsöndringen i magsäcken efter intag av kaffe som rostats med CoffeeWells patenterade rostningsmetod är hälften så hög jämfört med vanligt kaffe36. Det unika med rostningsmetoden är att kaffets fina smak och arom bevaras samtidigt som kaffet innehåller lika mycket koffein som vanligt kaffe. Med andra ord kan du som i vanliga fall får magbesvär av kaffe äntligen njuta av ett riktigt gott kaffe som samtidigt gör dig pigg och energisk – ett kaffe för ditt välbefinnande helt enkelt!

 

 

  1. Glade, M.J. Caffeine-Not just a stimulant. Nutrition 26, 932-938 (2010). Tillbaka
  2. Rogers, N.L. & Dinges, D.F. Caffeine: implications for alertness in athletes. Clin Sports Med 24, e1-13, x-xi (2005). Tillbaka
  3. Graham, T.E. Caffeine and exercise: metabolism, endurance and performance. Sports Med 31, 785-807 (2001). Tillbaka
  4. MacIntosh, B.R. & Wright, B.M. Caffeine ingestion and performance of a 1,500-metre swim. Can J Appl Physiol 20, 168-177 (1995). Tillbaka
  5. Pasman, W.J., van Baak, M.A., Jeukendrup, A.E. & de Haan, A. The effect of different dosages of caffeine on endurance performance time. Int J Sports Med 16, 225-230 (1995). Tillbaka
  6. Ferrauti, A., Weber, K. & Struder, H.K. Metabolic and ergogenic effects of carbohydrate and caffeine beverages in tennis. J Sports Med Phys Fitness 37, 258-266 (1997). Tillbaka
  7. Brice, C. & Smith, A. The effects of caffeine on simulated driving, subjective alertness and sustained attention. Hum Psychopharmacol 16, 523-531 (2001). Tillbaka
  8. Smillie, L.D. & Gokcen, E. Caffeine enhances working memory for extraverts. Biol Psychol 85, 496-498 (2010). Tillbaka
  9. Lindahl, B., Johansson, I., Huhtasaari, F., Hallmans, G. & Asplund, K. Coffee drinking and blood cholesterol–effects of brewing method, food intake and life style. J Intern Med 230, 299-305 (1991). Tillbaka
  10. Bak, A.A. & Grobbee, D.E. The effect on serum cholesterol levels of coffee brewed by filtering or boiling. N Engl J Med 321, 1432-1437 (1989). Tillbaka
  11. de Roos, B. & Katan, M.B. Possible mechanisms underlying the cholesterol-raising effect of the coffee diterpene cafestol. Curr Opin Lipidol 10, 41-45 (1999). Tillbaka
  12. Urgert, R. & Katan, M.B. The cholesterol-raising factor from coffee beans. J R Soc Med 89, 618-623 (1996). Tillbaka
  13. Heyden, S., et al. The combined effect of smoking and coffee drinking on LDL and HDL cholesterol. Circulation 60, 22-25 (1979). Tillbaka
  14. Tuomilehto, J., et al. Coffee consumption is correlated with serum cholesterol in middle-aged Finnish men and women. J Epidemiol Community Health 41, 237-242 (1987). Tillbaka
  15. Eskelinen, M.H., Ngandu, T., Tuomilehto, J., Soininen, H. & Kivipelto, M. Midlife coffee and tea drinking and the risk of late-life dementia: a population-based CAIDE study. J Alzheimers Dis16, 85-91 (2009). Tillbaka
  16. Barranco Quintana, J.L., Allam, M.F., Serrano Del Castillo, A. & Fernandez-Crehuet Navajas, R. Alzheimer’s disease and coffee: a quantitative review. Neurol Res 29, 91-95 (2007). Tillbaka
  17. Santos, C., Costa, J., Santos, J., Vaz-Carneiro, A. & Lunet, N. Caffeine intake and dementia: systematic review and meta-analysis. J Alzheimers Dis 20 Suppl 1, S187-204 (2010). Tillbaka
  18. Hernan, M.A., Takkouche, B., Caamano-Isorna, F. & Gestal-Otero, J.J. A meta-analysis of coffee drinking, cigarette smoking, and the risk of Parkinson’s disease. Ann Neurol 52, 276-284 (2002). Tillbaka
  19. Fredholm, B.B. [Connection between caffeine, adenosine receptors and dopamine. Coffee reduces the risk of Parkinson disease]. Lakartidningen 101, 2552-2555 (2004). Tillbaka
  20. Agardh, E.E., et al. Coffee consumption, type 2 diabetes and impaired glucose tolerance in Swedish men and women. J Intern Med 255, 645-652 (2004). Tillbaka
  21. Loopstra-Masters, R.C., Liese, A.D., Haffner, S.M., Wagenknecht, L.E. & Hanley, A.J. Associations between the intake of caffeinated and decaffeinated coffee and measures of insulin sensitivity and beta cell function. Diabetologia 54, 320-328 (2011). Tillbaka
  22. Salazar-Martinez, E., et al. Coffee consumption and risk for type 2 diabetes mellitus. Ann Intern Med 140, 1-8 (2004). Tillbaka
  23. Scalbert, A., Manach, C., Morand, C., Remesy, C. & Jimenez, L. Dietary polyphenols and the prevention of diseases. Crit Rev Food Sci Nutr 45, 287-306 (2005). Tillbaka
  24. Kaffeinformation, S. Tillbaka
  25. Pellegrini, N., et al. Total antioxidant capacity of plant foods, beverages and oils consumed in Italy assessed by three different in vitro assays. J Nutr 133, 2812-2819 (2003). Tillbaka
  26. Fukushima, Y., et al. Coffee and green tea as a large source of antioxidant polyphenols in the Japanese population. J Agric Food Chem 57, 1253-1259 (2009). Tillbaka
  27. van Dam, R.M. Coffee consumption and risk of type 2 diabetes, cardiovascular diseases, and cancer. Appl Physiol Nutr Metab 33, 1269-1283 (2008). Tillbaka
  28. Tavani, A. & La Vecchia, C. Coffee, decaffeinated coffee, tea and cancer of the colon and rectum: a review of epidemiological studies, 1990-2003. Cancer Causes Control 15, 743-757 (2004). Tillbaka
  29. Wilson, K.M., et al. Coffee consumption and prostate cancer risk and progression in the Health Professionals Follow-up Study. J Natl Cancer Inst 103, 876-884 (2011). Tillbaka
  30. Nilsson, L.M., Johansson, I., Lenner, P., Lindahl, B. & Van Guelpen, B. Consumption of filtered and boiled coffee and the risk of incident cancer: a prospective cohort study. Cancer Causes Control 21, 1533-1544 (2010). Tillbaka
  31. DiBaise, J.K. A randomized, double-blind comparison of two different coffee-roasting processes on development of heartburn and dyspepsia in coffee-sensitive individuals. Dig Dis Sci 48, 652-656 (2003). Tillbaka
  32. Wendl, B., Pfeiffer, A., Pehl, C., Schmidt, T. & Kaess, H. Effect of decaffeination of coffee or tea on gastro-oesophageal reflux. Aliment Pharmacol Ther 8, 283-287 (1994). Tillbaka
  33. Boekema, P.J., Samsom, M. & Smout, A.J. Effect of coffee on gastro-oesophageal reflux in patients with reflux disease and healthy controls. Eur J Gastroenterol Hepatol 11, 1271-1276 (1999). Tillbaka
  34. Fiebich, B.L., et al. Effects of coffees before and after special treatment procedure on cell membrane potentials in stomach cells. Methods Find Exp Clin Pharmacol 28, 369-372 (2006). Tillbaka
  35. Lang, R., et al. Quantitation of (beta)N-Alkanoyl-5-hydroxytryptamides in coffee by means of LC-MS/MS-SIDA and assessment of their gastric acid secretion potential using the HGT-1 cell assay. J Agric Food Chem 58, 1593-1602 (2010). Tillbaka
  36. Hryniewiecki, L. & Hasik, J. The effect of coffee modified with regard to the content of irritant ingredients on gastric secretion and selected parameters of lipid metabolism in human (1990). Tillbaka